B Y G G L O V S H A N D L Ä G G A R E

BYGGLOVSHANDLÄGGARE

En bygglovshandläggare, även kallad för byggnadsinspektör, handlägger bygglov och tillsynsärenden enligt plan- och bygglagen. Handläggaren beslutar om kontrollplaner, utövar tillsyn och beslutar om byggnation.

Yrkesrollen inkluderar även information och rådgivning samt uppföljning. I stora drag handlägger bygglovshandläggaren hela processen från inkommet ärende till slutbesked. Här kan du läsa mer om vad bygglov är för något, hur processen går till, vad en bygglovshandläggare arbetar med samt vilken utbildning och vilka egenskaper som krävs.

Bygglovshandläggare är ett ansvarsfullt yrke som går ut på att handlägga bygglovsansökningar. Det innebär handläggning av bygg-, mark- och rivningslov samt anmälningspliktiga ärenden. I yrket ingår även tillsyn. När städer expanderar är det viktigt att nybyggena samspelar med äldre bebyggelse. Ny infrastruktur måste integreras med befintlig och viktiga naturområden måste bevaras.

Att handlägga bygglov är en komplex process eftersom det är mycket som måste tas hänsyn till, framför allt om det gäller omfattande bebyggelse eller stadsplaneringen. Bygglovshandläggaren är en central aktör i processen.

Bygglovshandläggaren tolkar rådande lagar och förordningar och utför tillsyn och handläggning enligt plan- och bygglagen (PBL). Det rådande regelverket tillämpas i alla moment i en bygglovsprövning, inklusive handläggning av bygganmälan och tillsynsärenden.

 

Bygglovshandläggare är en yrkesroll där kommunikation är viktigt. Handläggaren kommunicerar muntligt och skriftligt med alla intressenter. Självständigt arbete varvas med möten och samtal med alla som är berörda av bygglovsärendet, exempelvis personen eller företaget som ansökt om bygglov såväl som kommuninvånarna som påverkas av bygget. Det innebär bland annat kontakt med byggfirmor, entreprenörer, konsulter, politiker och privatpersoner. I rollen ingår det bland annat att leda samrådsmöten där alla berörda parter får komma till tals. Handläggarens roll är beslutande, rådgivande och informativ. Exempelvis är det handläggarens uppgift att svara på frågor från invånare vid nybyggen samt att besluta om kontrollplaner.

 

 

Handläggaren tar emot det inkomna ärendet och avgör varje ärende utifrån lagar och förordningar. Beslutsprocessen inkluderar bland annat tolkning av översikts- och detaljplaner, olika typer av beräkningar, bedömningar utifrån rådande infrastruktur och samspel mellan ny och äldre bebyggelse och mycket mer.

 

Det är bygglovshandläggaren som beslutar om bygglov och utfärdar slutbevis. Det inkluderar ofta tekniska samråd med platsbesök för att kunna utfärda ett slutbesked. Handläggaren ansvarar även för att följa upp byggprojekt och kontrollera att de genomförs enligt den plan som godkänts. Att utgöra tillsyn innebär att handläggaren granskar och kontrollerar byggen. Med andra ord ansvarar bygglovshandläggaren för hela bygglovsprocessen, från inkommet ärende till slutbesked och uppföljning.

 

Bygglov krävs för många olika byggen, exempelvis företags ombyggnation och nybyggnation av både bostäder och infrastruktur såväl som privatpersoners nybyggen och renovering. Bygglovshandläggare utgår alltid från de lagar och förordningar som finns för att fatta ett beslut. Vissa ärenden är mer komplexa än andra och kan kräva fler inblandande aktörer, exempelvis om bygget berör ett naturområde. Bygglovshandläggaren ansvarar för att presentera bygglovsärenden inför byggnadsnämnden.

Bygglov, som tidigare kallades byggnadslov, är ett tillstånd för att bygga om, bygga nytt, bygga till eller på något sätt förändra en byggnad. För att erhålla ett bygglov måste en ansökan skickas in till kommunens byggnadsnämnd.

Tillståndet syftar till att säkerställa att byggprojektet följer det rådande regelverket gällande byggnationer och markanvändande. Det går inte att bygga vad som helst utan det krävs en bedömning om byggprojekten kan godkännas. Det är kommunen som bestämmer hur mark- och vattenområden får användas och därför är det kommunen som beslutar om bygglovsansökan beviljas eller ej. Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun utse en byggnadsnämnd som arbetar med frågor gällande bygglov. Det är till byggnadsnämnden som ansökan om bygglov skickas. Bygglovshandläggaren är personen på kommunen som sedan handlägger ansökan. Det går att läsa mer om kommuners planverksamhet på respektive kommuns hemsida.

 

Bygget måste påbörjas inom två år efter bygglovsbeslutet annars gäller inte bygglovet längre. Bygget måste också färdigställas senast fem år efter beslutet.

Bygglovs behövs för de allra flesta byggprojekt, oavsett om det gäller tillbyggnad, utbyggnad, nybyggnation eller någon annan typ av förändring av en befintlig byggnad. Även vissa mindre byggprojekt, exempelvis en mur eller ett plank, kan kräva bygglov. Ibland behövs det en anmälan till kommunen även i de fall som bygglov inte krävs.

Anmälningsplikt innebär att byggnadsnämnden måste ta emot en skriftlig anmälning innan åtgärden får påbörjas. Det kan även krävas andra typer av lov, exempelvis marklov för schaktning och grävning och rivningslov för rivning av byggnader.

 

Det är alltid byggnadsnämnden i varje kommun som har sista ordet gällande bygglov. För att ta reda på vad som gäller i kommunen är det bäst att kontakta kommunen direkt. Det går även att läsa mer om bygglov på Boverkets hemsida. 

Nedan listas åtgärder som oftast kräver bygglov:

  • Nybyggnad.
  • Tillbyggnad, det vill säga när en byggnads volym ökar åt något håll. Det gäller även byggnader utan väggar, exempelvis carports.
  • Flytt av byggnad. Det räknas som rivning och nybyggnation och därför krävs både rivningslov och bygglov.
  • Yttre förändringar av en byggnad, exempelvis materialbyte på taket, byta färg eller material på fasaden. Det gäller framför allt om byggnaden är i ett område där kommunens detaljplan kräver bygglov för att ändra utseende på byggnader.
  • Stora förändringar av byggnadens planlösning.
  • Om du vill använda byggnaden för ett annat ändamål som skiljer sig väsentligt från det nuvarande, till exempel om du vill ändra ett kontor eller ett garage till en bostad. Med andra ord måste man i det här fallet ansöka om bygglov även om det faktiskt inte är något som ändras i byggnaden.
  • I vissa fall murar, plank och staket.
  • Permanenta förvaringar eller containrar.
  • Vissa skyltar och strålkastare.
  • Förvaring av hälso- och miljöfarliga produkter och brandfarliga ämnen.
  • I vissa fall carport, altan, balkong, inglasade rum, garage och växthus. Det beror bland annat på hur stor yta det rör sig om, om det förändrar fasaden samt om det påverkar grannarnas boenden. Kontakta alltid kommunen för att ta reda på vad som gäller för ett specifikt bygge.

Det finns flera undantag när det inte krävs bygglov. Exempelvis är det möjligt att bygga trädäck i marknivå, pool, pergola samt vissa staket, friggebodar, attefallshus, murar och tillbyggnader utan bygglov.

Det går även att göra vissa mindre fasadändringar utan ansöka om bygglov. För att bygga en tillbyggnad på högst 15 m², ett attefallshus på högst 30 m², en tillbyggnad på högst 15 m² eller göra ett enbostadshus till ett tvåbostadshus behövs det inget bygglov, men däremot en anmälan till byggnadsnämnden. Vid ändring av rumsindelningen, nytt innertak eller golv i en bostad krävs inget bygglov. Det finns tydliga regler om vad som gäller för olika typer av byggen. Ibland krävs det inget bygglov om bygget faller inom ramen för vissa mått. Exempelvis krävs inget bygglov för ett plank som är maximalt 1,8 meter högt och 3,6 meter från huset. Om planket däremot är högre än det angivna måttet eller närmare huset så behövs det bygglov.

 

 

Som privatperson kan det vara svårt att veta vad som gäller i specifika fall. Därför är det alltid bäst att kontakta kommunen innan ett byggprojekt påbörjas.

Bygglov behövs för många olika byggprojekt. Oavsett om det handlar om en renovering inför försäljning eller en större ombyggnad så kan det vara bra att veta hur man går tillväga för att ansöka om bygglov och hur processen ser ut.

  • Steg 1: Kontakta kommunen för att ta reda på om det krävs bygglov för byggprojektet. I vissa fall är det tydligt att det behövs bygglov, men ibland kan det vara svårt att veta om byggnationen behöver bygglov. Därför är det alltid bra att ta kontakt med byggnadsnämnden i kommunen och fråga om det behövs bygglov för ett specifikt projekt.
  • Steg 2: Om det krävs bygglov så behöver du skicka in rätt handlingar. Nödvändiga handlingar i bygglovsansökan är: ansökningsblankett för anmälan och bygglov, bygglovsritningar i skala 1:100 och situationsplan i skala 1:400. Ibland krävs även detaljritningar. På kommunens hemsida eller kontor hittar du ansökningsblanketten.
  • Steg 3: Mottagningsbevis skickas. Där framgår det att ansökan har tagits emot samt hur lång beslutstiden beräknas vara. Det framgår även om ansökan är fullständig eller om den behöver kompletteras.
  • Steg 4: Ansökan prövas av byggnadsnämnden. Bygglovshandläggaren hanterar ärendet och prövar ansökan. Bland annat undersöks byggnadens utseende, läge och lämplighet samt att byggprojektet stämmer överens med områdesbestämmelser, detaljplan och rådande lagstiftning.
  • Steg 5: Ett slutbesked skickas.
  • Steg 6: Vid beviljat bygglov bjuds aktörerna in till tekniskt samråd. Oftast bjuder bygglovshandläggaren in intressenterna till ett möte där ansökningshandlingarna gås igenom och arbetet planeras.
  • Steg 7: Startbesked ges. Startbeskedet indikerar att det är godkänt att påbörja bygget.
  • Steg 8: Platsbesök. Bygglovshandläggaren besöker arbetsplatsen under pågående arbete. Det kan ske en eller flera gånger.
  • Steg 9: Slutbesked skickas. När bygget är färdigt kontrolleras det och efter det håller kommunens byggnadsnämnd ett samråd. Om bygget uppfyller alla krav och har följt planen enligt bygglovet är byggnationen godkänd för användning.

Bygglovsritningarna, även kallade huvudritningar, som skickas in med ansökan kan vara för hand eller digitala. Ritningarna måste vara fackmässigt utförda och därför väljer många att ta hjälp av en arkitekt eller konstruktör för att ritningarna ska bli rätt och uppfylla kraven. Bland annat ska de innehålla skala, fastighetsbeteckning och byggprojektets omfattning. 

Att lägga pengar på professionella bygglovsritningar kan vara bortkastade pengar om byggprojektet inte faller inom ramen för godkänt bygglov. Därför kan det vara en bra idé att först ansöka om ett förhandsbesked för byggplanerna. Ett positivt förhandsbesked är giltigt i två år och under den tiden kan du ansöka om bygglov.

Plan- och bygglagen (2010:900), som ofta förkortas PBL, är den viktigaste lagen för bygglovshandläggaren. I lagen finns bestämmelser om byggande och planläggning av mark och vatten. Syftet med lagen är att främja samhällsutveckling, goda sociala levnadsförhållanden, men hållbar livsmiljö och frihet för den enskilda människan. Det framgår även i lagen att det är kommunernas ansvar att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. Det går att ta del av plan- och bygglagen (2010:900) på riksdagens hemsida.

Vid vissa byggprojekt kan det även krävas tillstånd enligt annan lagstiftning, exempelvis miljöbalken om det handlar om regler om strandskydd.

FÖR EN HÅLLBAR LIVSMILJÖ

Enligt plan- och bygglagen är det varje enskild kommuns byggnadsnämnd som ansvarar för prövning och hantering av lov och förhandsbesked. Det inkluderar även information om start- och slutbesked, anordningen av tekniska samråd och arbetsplatsbesök. Det är även vanligt att byggnadsnämnden ansvarar för planering samt är tillsynsmyndighet enligt PBL. Det innebär att byggnadsnämnden ska utföra tillsyn för att se till att lagstiftningen följs och att felaktigheter och brister åtgärdas.

 

En bygglovshandläggare är en handläggare inom byggnadsnämnden. Bygglovshandläggaren är anställd av kommunen och granskar handlingar och byggen samt beslutar enligt kontrollplaneringen. Bygglovshandläggaren ansvarar för att presentera bygglovsärenden inför byggnadsnämnden. Med andra ord skickas en bygglovsansökan in till kommunens byggnadsnämnd där ärendet hanteras av en bygglovshandläggare.

För att bli bygglovshandläggare krävs en relevant högskoleutbildning. Även arbetserfarenhet från offentlig förvaltning kan vara meriterande.

UTBILDNING

För att arbeta som bygglovshandläggare krävs det att du har en relevant utbildning. Den tvååriga yrkeshögskoleutbildningen “Bygglovshandläggare/Byggnadsinspektör” ger en teoretisk och praktisk grund för att arbeta som bygglovshandläggare. Utbildningen ges både på heltid, deltid och distans och motsvarar 400 YH-poäng. Utbildningen inkluderar kunskap om plan- och bygglagen, konstruktions- och ritningslära, byggteknik, samhällsplanering samt hållbart och energieffektivt byggande.

Även utbildning inom arkitektur, ingenjör och liknande kan leda till anställning som bygglovshandläggare. Villkor och krav kan variera mellan olika kommuner och uppdrag.

Överlag finns det goda chanser att få jobb som bygglovshandläggare. Framtidsutsikterna är goda eftersom det ständigt sker omfattande nybyggnationer av såväl infrastruktur som bostäder. Dessutom närmar sig många verksamma bygglovshandläggare pensionsåldern, vilket kommer öka efterfrågan på nya handläggare.

 

En bygglovshandläggare i Sverige tjänar i genomsnitt 38 800 kronor. Det är medellönen, vilket innebär att det är ett genomsnitt av alla personers lön i yrket. Lokala och regionala löneskillnader kan förekomma.

Bygglovshandläggare är ett yrke som kräver vissa egenskaper. Utöver relevant utbildning kan det vara bra om personen har följande personliga egenskaper och kunskaper:

  • Ansvarstagande. En bygglovshandläggare har ett stort ansvar och måste kunna fatta stora beslut som berör kommunens planering. Handläggaren arbetar ofta självständigt.

  • Strukturerad. Personen bör arbeta metodiskt och strukturerat. Att handlägga bygglovsärenden innebär att följa en plan och säkerställa att alla steg följs. Att arbeta inom utsatta tidsramar är ett krav.

  • Detaljerad och noggrann. I yrkesrollen är det viktigt att uppmärksamma även detaljerna i byggritningar och ansökningar. Det krävs noggrannhet för att säkerställa att ansökan följer rådande lagar och förordningar innan bygglovet beviljas.

  • Kommunikativ förmåga. Handläggaren kommunicerar med alla berörda aktörer och därför är det viktigt att vara bra på muntlig och skriftlig kommunikation. Rollen inkluderar även arbetsplatsbesök och tekniska samråd och därför är det bra att vara social, lyhörd och ha möjlighet att anpassa kommunikationen efter situation och målgrupp.

  • Social. Att trivas med andra människor är en fördel i rollen som bygglovshandläggare eftersom rollen kräver många möten och samtal.

 

 
  • Objektiv. Det är mycket viktigt att vara objektiv i bedömningarna av ansökningarna för att kunna ta välgrundade beslut. Handläggaren ska göra bedömningar utifrån rådande lagstiftning och ska inte blanda in egna åsikter och känslor vid beslut.

  • Stort intresse för stads- och samhällsplanering. För att arbeta som bygglovshandläggare är det självklart en fördel att ha ett stort intresse för byggnationer, stadsplanering, arkitektur, infrastruktur och annat relaterat till bygglov. Att ha intresse för juridik är också en fördel eftersom en viktig del av yrket går ut på att tolka plan- och bygglagen.

Personer med ovanstående egenskaper passar som bygglovshandläggare.

VILL DU VETA MER OM EN KäRRIAR INOM OMRåDET?

Varmt välkommen att kontakta oss på Public People. Vi anlitar Byggnadsinspektörer och brinner för offentlig sektor.