Public People

Rektor Monzer El-Sabini: Vi kan inte påverka fattigdom, segregation eller vilka elever som söker till skolan – vi kan bara utbilda oss själva för att skapa en bra skolmiljö

När Monzer El-Sabini i januari 2015 blev tillfrågad om att bli rektor på den stökiga Bergsjöskolan ställdes han inför en stor utmaning, men trots att han själv var alldeles ny i rektorsyrket bestämde han sig för att tacka ja. 

– Vi hade inga andra alternativ än att börja om på noll och starta något nytt. Vi hade fantastiska lärare som försökte sitt bästa och jag fick så mycket stöd som rektor. Det var fantastiskt hur alla ställde upp, säger han

Monzer El-Sabini är född och uppvuxen i flyktingläger i Libanon, efter att hans föräldrar 1948 flydde till fots från kriget i Palestina. Tillvaron i lägret var miserabel, men trots att FN-skolan Monzer gick i om dagarna saknade resurser kan han minnas det stora engagemanget från lärarna och den normalitet de skapade för eleverna. 

– Även om vi var i ett klassrum med ibland 50 elever på en lärare fanns det ett fantastiskt engagemang och intresse hos lärarna för att ta hand om och lära oss. För mig själv och mina jämnåriga i flyktinglägret var skolan avgörande och det enda stabila tillståndet i allt kaos av rädsla, flyktingskap och fattigdom. Det är det som är bra med skolor, de skapar en normalitet där man för en stund glömmer det fruktansvärda kriget, berättar Monzer. 

Eftersom lägret saknade sjukvård var det många solidaritetsarbetare från västvärlden som åkte dit för att hjälpa till. Efter att ha levt i 26 år i flyktingläger träffade Monzer där en svensk sjuksköterska – och blev kär. 

– Jag var ganska omedveten om västvärlden och det enda jag visste om Sverige var att det var ett fruktansvärt kallt land. Men efter att vi fått vårt första barn under en tid då det pågick mycket strider i Libanon flyttade vi till Sverige 1987, säger Monzer och tillägger: 

– Även om vintern såklart är mörk och tråkig är kylan ingenting jag tänker på längre.

Ville göra skillnad för unga

I Libanon hade han utbildat sig och jobbat som mekanier, och till en början var det på det spåret han fortsatte även i Sverige, men i takt med att barnen växte upp insåg han att det inte var maskiner han ville jobba med. Han ville jobba med människor. 

– Tiden i flyktinglägret präglades av värme och solidaritet och redan där deltog jag i elevrörelsen och hur man kunde göra skillnad. Efter att jag hade landat i Sverige kände jag att det var det jag ville jobba med, säger Monzer. 

När beslutet var taget följde en lång tid av utbildningar, där Monzer läste till fritidspedagog och sedan följde upp det med masterprogrammet i pedagogiskt ledarskap och en fil.kand. i pedagogik. Efter examen arbetade han inom skolan, bland annat med ungdomar som skolvägrade. Det var då han fick frågan om han skulle kunna tänka sig att bli rektor. 

Antog utmaningen och blev rektor

Trots att han först inte trodde att rektorsyrket var något för honom bestämde han sig för att testa, och efter en kort tid som tillförordnad rektor på en annan skola i Göteborg kom erbjudandet från Bergsjöskolan. 

– Jag blev glad och smickrad av att få frågan om att bli rektor där, men samtidigt visste jag att det var en stor utmaning. Skolan hade haft många rektorsbyten och det var mycket som hade hänt. Bara 16% av alla elever klarade betygsnivåerna. Jag bestämde mig ändå för att tacka ja, säger Monzer. 

På Bergsjöskolan var tillvaron stökig, och precis när Monzor tillträtt som rektor skadades sju personer i ett knivdåd i skolan. Samtidigt gjorde skolinspektionen en bedömning och resultatet blev att skolan fick rött i alla områden. 

– Det var då vi kom till insikt. Vi hade inga andra alternativ än att börja om på noll och starta något nytt. Det var ingen rolig skola men vi hade fantastiska lärare som försökte sitt bästa och jag fick så mycket stöd som rektor. Det var fantastiskt hur alla ställde upp, berättar Monzer. 

 

Jobbar med formativ bedömning

Tillsammans med skolinspektionen och skolverket landade man i att skolan skulle få hjälp med att skapa strategier och metoder för att kunna hantera elevunderlaget. Bergsjöskolan är en av Sveriges mest segregerade skolor och består av barn från över 50 olika nationaliteter, där nästan ingen är född i Sverige. En av nycklarna blev formativ bedömning, som till skillnad mot det vanliga bedömningssättet handlar om att främja elevernas lärande. Istället för att fokusera på poängsättning och betyg ska läraren ge respons som fördjupar lärandet.

– Vi insåg snabbt att formativ bedömning var det mest kraftfulla verktyget för både lärare och elever. Men skollagen vilar på två ben, det ena är kunskapsförmedling och det andra är demokrati och värdegrund. Det var också något vi var tvungen att börja jobba mer med, säger Monzor. 

Värdegrundsarbetet handlade till stor del om att komma till insikt om hur lärarna skulle anpassa sig efter elevunderlaget. 

– Tidigare kanske man hade tänkt “hur kan vi förändra eleverna?”, men fokus för oss blev istället hur vi kan ändra oss i mötet med elevunderlaget. Vi kan inte påverka fattigdom, segregation eller vilka elever som söker till skolan, vi kan bara ändra och utbilda oss själva för att skapa en skolmiljö som är bra. Eleverna måste känna att det här är deras skola och att vi vill ha dem i skolan. Vi som lärare blir inte trötta på dem även om de gör dumheter, säger Monzor. 


Viktigaste lärdomen som rektor

År 2020 landade betygsnivån på 60-61%, där eleverna fått betyg godkänt eller högre i alla 16 ämnen. Under samma tid har lugnet har rådit på Bergsjöskolan. Istället för att behöva lägga stora pengar på skadegörelse och sanering har de kunnat använda pengarna för att förbättra skolmiljön och låta eleverna vara med och måla om. Trots att Monzer har blivit hyllad för sina insatser och bland annat vunnit pris för årets insats på Framtidsgalan säger han att det är ödmjukheten som är den viktigaste lärdomen från tiden som rektor: 

– Med min bakgrund trodde jag att jag visste mycket om människor och deras sociala sammanhang, men kunskapen kan inte bära allt. Man måste möta alla människor på ett ödmjukt sätt och tillsammans skapa en förståelse för situationen. Samma sak gäller i demokratiska processer, när det inte fungerar måste man backa. 

Samtidigt lyfter han en annan viktig lärdom – att skolan måste få vara skolan, en plats där man fokuserar på lärande. Även om barnen själva gärna vill att skolan ska vara en lekstuga menar Monzor att allt fokus måste ligga på att utveckla eleverna och deras lärande.

– Det är det jag har lyckats med under min tid som rektor: att förvandla barn till elever. 

 

– Vad är det bästa med att vara rektor? 

– Att man kan göra skillnad på riktigt, om man vill. Segregationen är så stor och det slår så hårt mot våra elever. För mig är det viktigt att ge dem kunskap om hur samhället fungerar och utrusta dem med nycklar. I skolan kan man verkligen vara med och påverka och vara en röst utåt för barnen som inte tillhör medelklassen. Vi är begränsade men vi kan alltid ge hopp och visa vilka möjligheter som finns, avslutar Monzer El-Sabini. 

Public Heroes är en intervjuserie där Public People lyfter intressanta och inspirerande personer i den offentliga sektorn. Vi vill uppmärksamma allmänheten och hylla våra hjältar genom att belysa det otroligt viktiga och värdeskapande arbete som utförs inom den offentliga sektorn.

MÖT FLER PUBLIC HEROES

Testimonials

Fyll i och vi kontaktar dig inom kort:

Kompetensområden

Public People har erfarna konsulter som kan rycka in med kort varsel för att täcka upp vid arbetstoppar, organisationsförändringar eller vid andra tillfällen då personal behövs.